På 90-talet ökade sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa dramatiskt. Till att börja med angavs en rad sjukdomsorsaker, bland annat utbrändhet. Det vanliga numera är att tala om utmattningssyndrom.  

Utbrändhet är en översättning från engelskans burnout som i USA var ett begrepp som användes inom bland annat skol- och vårdsektorn för att beskriva hur människor tappade motivation och engagemang i sitt arbete på grund av överbelastning. I Sverige kom uttrycket till en början också att användas också som en beskrivning av sjukdom.

Så småningom ändrades definitionerna och år 2003 började Socialstyrelsen använda en ny diagnos:utmattningssyndrom,  som är en fysisk och psykisk reaktion på långvarig stress utan tillräcklig återhämtning.

I Socialstyrelsen beskrivningen av diagnosen står det bland annat:

Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor.

Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.

Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad

företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i

samband med psykisk belastning.

Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod: Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning

Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress

Känslomässig labilitet eller irritabilitet

Sömnstörning

Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet

Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet.

Många undersökningar visar att det svårt och tar tid att återkomma i arbete för dem som är långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Det bästa är om man kan sätta in hjälp innan personen blir allvarligt sjuk. Ett försök med professionell samtalsgrupp för personer i riskzonen i ett landsting har gett goda resultat. De som deltog sjukskrevs i mindre utsträckning än en jämförelsegrupp.

När det är symptom på depression inblandade talar man istället om utmattningsdepression. Så här skriver Socialstyrelsen om de bägge tillstånden:

”I den mån patienter sjukskrivs för arbetsrelaterad psykisk ohälsa bör andra diagnostiska rubriker (än utbrändhet. Skribentens anm.) användas. Vi föreslår att termen utmattningssyndrom används för de tillstånd där depression inte har utvecklats. I den mån tillstånden uppfyller kriterierna för depression, bör diagnosen egentlig depression med utmattningssyndrom (”utmattningsdepression”) användas.”

Självklart har vi tillåtelse att använda denna text.

Källa: http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Stress/

Nu skall här tilläggas att detta är en allmän beskrivning. Finns så mycket kortvarig stress så som att stå i kö och liknade så allt är inte vara svart och vitt som beskrivs här.